Någon annan?
Klockan är nu strax efter tre på morgonkvisten och här sitter jag nyduschad. Varför? kanske ni frågar er. Jo för att jag har nyss varit ute och sprungit och därefter kört ett litet styrkepass här i huset. Ja inte för att det kändes som ett litet för OJ vad det kändes! Kan bero på att allt känns som ett marathon när man består av en klump deg.
Hur normalt är detta?
Medans jag ändå sitter här i min partyhatt skulle jag vilja passa på att uttrycka mina största gratulationer till en liten flicka som inte är lika liten längre. En av de stördaste jag känner och ju stördare desto bättre är ju lite av min melodi så då kanske ni förstår att det är någon som jag tycker mycket om. Grattis Sandra!
Kommentarer
Trackback
